Mannen bakom logotypen

För 44 år sedan tog Lennart Hansson fram Mios logotyp, en unik och tidlös ordbild som står sig väl än idag. När vi nu firar 60 år känns det roligt att kunna berätta om hans skaparprocess och hur tankarna gick.

Året var 1977. Lennart Hansson, född och uppvuxen på den skånska slätten, hade precis startat en egen designstudio efter 17 års erfarenhet på reklambyråer. Uppdraget om att skapa en ordbild för Möbelhandelns Inköpsorganisation fick han av en byrå i Malmö.

– Jag tyckte att det var ett kort och bra namn. Kände att jag inte bara ville göra en typografisk utformning utan även kombinera med en bild.

Han utformade en ordbild som utgår från former av plymåer, stoppade dynor, i sköna sittmöbler som soffor och fåtöljer.

– Jag tyckte att det passade till bokstäverna och bilden av plymåer laddar namnet positivt. Vi sitter i soffor och fåtöljer när vi läser, ser på teve, använder mobilen och bjuder goda vänner på fika. En bild säger mer än tusen ord.

Idé med plymåer

Lennart gjorde många skisser, vilket han tycker hör skapandeprocessen till.

– Jag ville ta fram en tidlös logotyp som kunde stå emot mode och trender många decennier framåt.

I den långa raden av förslag, som vi har fått ta del av, finns såväl en fåtölj som en soffa och även en karta över Sverige inritad i o:et. En logotyp är gul och blå, en annan röd och det finns många olika former av begynnelsebokstaven M.

Till slut fastnade han för idén med plymåerna.

– Det gick bra när jag presenterade mitt förslag. Som jag minns det var det byråledaren och en ekonom som tittade på skisserna och lyssnade på mitt resonemang. De förstod och tyckte att jag hade gjort ett bra jobb.

Blygsam summa

För sitt arbete fick Lennart 4000 kronor plus moms, en bråkdel av vad många företag betalar för en logotyp idag.

– Så är det ju. Men det var andra tider och jag vet heller inte vad byrån fick betalt av Mio. Jag tyckte hur som helst att det var ett roligt uppdrag. Först tio år senare såg jag logotypen på en fasadskylt hos Hoffs Möbler i Trelleborg.

Inte bra att ändra

Det är med stolthet i rösten som Lennart pratar om logotypen som han skissade fram för så längesedan.

– Efter drygt 40 år är Mio ett välkänt begrepp för flera generationer och symbolen har byggt upp en goodwill som inte bör suddas ut.

Under 80-talet gjordes ett par justeringar som han inte tycker om.

– En ordbild är en namnteckning som man inte ska ändra. Jag var inte förtjust i att vissa detaljer slätades ut. Men jag har följt utvecklingen av Mio och är glad över era framgångar.

Jobbar fortfarande

Idag är Lennart 82 år. Han har en lång och framgångsrik karriär som art director och designer bakom sig.

– Nu är jag pensionär men jobbar gärna ändå, även om uppdragen har blivit färre. Det är inte så många i mitt nätverk som finns kvar i livet.

Ett axplock ur Lennart Hanssons karriär:

• Skapat typsnitt som till exempel Crane, RunaSerif, Hansson Stencil, Renasci och Zip.

• Skrivit boken Grafisk design som är en introduktion till typografi, färglära och layout.

• Undervisat på bland annat Lunds Universitet och Högskolan Dalarna.

• Invald i Stockholms Typografiska Gille 1989.

• Invald i AgfaType Creative Alliance i Barcelona.

• Under åtta års tid belönades 20 av hans designjobb i tävlingen Creativity, New York.

• Blev två år i rad inbjuden att deltaga i den kalligrafiska vandringsutställningen Letters/Lines/Images (1990–1992) i USA. Fick även äran att göra omslaget till broschyren om den.

Företag har ofta strikta regler för varumärkeshantering, auktoriteter på området brukar exempelvis hävda att man aldrig får förvanska sin logotyp. Men blir man tillräckligt känd och har ett starkt varumärke kan man ändå våga sig på att leka lite. Det har Mio gjort vid ett antal tillfällen under åren, här är några exempel.